En krönika i Juletid

Det är mycket prat om uteliggare nu när juletiden nalkas. Igår var det tredje advent och de flesta samtal kretsar kring julfirande och inköp av presenter, och förstås de som inte kan delta i konsumtionshysterin, nämligen uteliggarna. Då vill jag som medmänniska lägga in några kloka ord i samtalet så att ni får ett annat perspektiv. Här kommer årets julkrönika!

Först och främst kommer jag inte använda ordet uteliggare något mer. Jag tycker det har en negativ klang som nedvärderar människan bakom ordet. Förslag på bättre ord är, enligt min åsikt bostadssökande. Jag kanske kommer på ännu bättre namn efterhand som texten växer till sig.

Jag satt och läste Tidningen Faktum när dessa tankar slog mig. I tidningen skrev man om just bostadssökandens bekymmer inför jul, vilket var tveeggat. Dels går dessa människor miste om julen fröjd i form av gemenskap, dels ger folk mer pengar till dessa människor i juletid. Problemet med detta är enligt vissa att pengar inte kan ersätta den gemensamhet kring jul som normalt folk har. Med normalt folk menas här folk utan nålstick i armarna, folk som inte flaxar med armarna när de går och som inte sluddrar när de för ett samtal och framför allt sådana som har någonstans att bo på permanent basis.

Till min glädje läste jag också att tidningen Faktum nu expanderat, den finns numera även i Malmö. Det var ju fint tänkte jag. Sedan slog det mig att det hela är en expansiv bransch som få har upptäckt. Med få menar jag de som saluför tidningen på gator och torg. De bostadssökande… Jag började räkna på det hela och kom fram till denna slutsats:

Om jag helt sonika skulle bli av med den största utgiften jag har, boendekostnaden, skulle jag spara runt 84 000 kronor per år. Om jag dessutom skulle göra mig av med bilen skulle jag utöver det spara 45 000 kronor per år. Tillsammans blir detta 129 000 kronor. För att göra detta möjligt måste jag tänka om när det gäller arbete. Jag kan inte pendla långt till arbetet och jag måste ha flexibla arbetstider som jag kan anpassa till kollektivtrafiken nycker. Dessutom måste jag även ha en arbetsplats som ligger nära platsen jag för tillfället befinner mig. Vilket jobb uppfyller dessa kriterier? Jo, just det! Tidningsförsäljare för Faktum!

Hädanefter kommer jag att använda ordet entreprenör istället för bostadssökande. För här kommer redovisningen på hur mycket man kan tjäna utöver vad man sparar på att vara entreprenör:

Tidningen Faktum saluförs för 50 kronor. Man får hela 50 procents provision, vilket är otroligt högt om man jämför med andra försäljningsuppdrag. Alltså stoppar man 25 kronor i fickan för varje sålt exemplar. Hur mycket skall man då sälja för att det skall gå ihop? När jag jobbade som telefonförsäljare lyckades jag slutföra affärer med runt 80 kunder per dag som bestod av två arbetspass om dagen på fyra till fem timmar per pass. Därför är det ju inte orimligt att sälja 72 tidningar per dag, tänker jag.  Detta ger en månadsinkomst på 39 600 kronor. Då har jag räknat med att man går ut stenhårt fem dagar i veckan och säljer tills det smakar skit i munnen. Men man är dock ledig på helgerna och vid högtider. Detta ger en årsinkomst på 475 200, vilket är mer än helt okej.

Så här har ni, käraste läsare, ett fantastiskt tips på hur ni kan ha en hög inkomst, låga utgifter och flexibelt arbete som går att kombinera med de flesta fritidsaktiviteter. Kom bara ihåg en sak: var inte berusad på arbetet! Det är en av mycket få regler Faktum tagit från den traditionella arbetsplatsen. Så frigör era sinnen, tänk utanför boxen och gå med i en grupp bestående av briljanta entreprenörer som agerar i en expansiv bransch! Glöm trisslotter och alla rätt på lotto. I den moderna tidningsbranschen finns de riktigt stora pengarna!

Det är nu du skall ställa dig frågan: Är du en modig entreprenör som ser möjligheterna eller en feg stackars löneslav som nöjer sig med att vara en medelmåtta?

God jul!

Published in: on december 12, 2011 at 3:58 e m  Kommentera  
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.